Frågor & svar om checklistan

Hur gör man med den urakuta patienten som man eventuellt kör direkt från ambulans/helikopter eller akutmottagning till operation?

Vid ett WHO-Eurozone möte i januari diskuterades detta kortfattat och svaret utgår från vad som sades då och från en del synpunkter jag fått från andra håll.

 

Först och främst bör checklistan ses som ett kommunikationsverktyg, där avsikten är att alla inblandade skall ha en gemensam bild av vad som kommer att ske och vad som kan tänkas inträffa. Just detta är ännu viktigare i en akut situation. Av det skälet bör checklistan användas i tillämpliga delar.

 

I delen Förberedelse är ju ID alternativt reservnummer en sak som är avgörande för fortsättningen. Markering av operationsområde kan för det mesta uteslutas men kanske inte alltid, till exempel inför en trepanation. Bedömning av luftvägar låter sig knappast göras och oavsett utfallet måste patienten sövas och intuberas. Allergier kan ju inte denna svårt skadade patient informera om, men det finns skäl att titta i gamla journalanteckningar om sådana finns eller se till att personal på akuten eller vårdavdelning kontrollerar allergifrågan med anhöriga. (Jag hörde nyligen om en ung pojke med pc-allergi, som fick en anafylaktisk chock på grund av antibiotikaprofylaxen vid en akutoperation. Det fanns uppgifter om det i en tidigare journalanteckning, men pga brådskan hade ingen kollat.) Risk för hypotermi föreligger väl alltid i dessa fall.

 

I Timeout kan presentationer och genomgång av vad som skall göras operativt, ske samtidigt med uppdukningen. Röntgenbilder behövs naturligtvis vid frakturer, sub- och epiduralhematom och om dessa inte finns kan de väl tas fram om man nu inte röntgar på bordet.

 

Avslutningen bör kunna genomföras precis som vanligt och då är kanske debriefingdelen särskilt viktig (Vad kan vi lära? Vad kan vi göra bättre nästa gång ?).

 

Med vana att använda checklistan tror jag inte att den egentligen förlänger förberedelserna eller försenar operationsstart. Däremot kan den bidra till en bättre ordning och reda samt och kanske viktigast att all personal har en bild av vad som kan komma att hända och ha en beredskap för det.

 

Är checklistan en del av journalen?

Om de uppgifter, som gås igenom i listan, finns dokumenterade i journalen, så är checklistan inte en journalhandling. Så är ju också oftast fallet, när det gäller läkemedel, allergier och så vidare. Om något väsentligt nytt framkommer skall den uppgiften tillföras journalen. Däremot är det angeläget att man på lämpligt ställe i narkos och/eller operationsjournal noterar att checklistan gåtts igenom. Det finns naturligtvis inget som hindrar att ifyllda checklistor sparas för en utvärdering eller kvalitetskontroll och på några avdelningar har man beslutat att göra så.

 

Måste man kryssa i varenda ruta?

Det kan vara en fördel, särskilt under en introduktionsfas, men många väljer att läsa upp de olika punkterna från en inplastad checklista eller en affisch uppklistrad på väggen. Det är dock viktigt att alla punkter gås igenom och att alla deltagare i operationslaget tar aktiv del i detta.

 

Vem skall leda genomgången av checklistan?

Det är viktigt att man utser en funktion/person att leda genomgången. Vilken funktion eller person man väljer beror på lokala förhållanden och bestäms bäst i samråd på den egna operationsavdelningen.

 

Hur genomför man introduktionen?

De flesta börjar med en eller högst två operationssalar eller en specialitet (oftast med ortopederna, som tycks vara snabba att acceptera ett nytt arbetssätt) och utvidgar successivt. Det finns också framgångsrika exempel, där man startat med hela operationsavdelningen på en gång. Börja med entusiasterna, de som brukar kallas för early adopters. Det kommer säkert att finnas några som sätter sig på tvären och håller emot i det längsta (late adopters). Vänta med dem, så småningom kommer de också med på båten. Det är en stor fördel om det finns personer från alla inblandade personalkategorier i den grupp, som tar ansvar för introduktionen. Se till att cheferna använder checklistan när de själva opererar!

 

I Bruksanvisningen står att markering av operationsområdet
skall göras enligt Socialstyrelsens föreskrift. Vilken föreskrift avses?

Den åsyftade föreskriften var SOSFS 1989:1. Den upphävdes i februari 2009, efter att Bruksanvisningen gått i tryck. Den som ansvarar för patientsäkerhet bör hänvisa till Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) och dess 2 §, där det bland annat står: ”Verksamhetschefen skall inom ramen för vårdgivarens ledningssystem ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten”, och 4 §: ”Det systematiska kvalitetsarbetet skall syfta till att förebygga vårdskador”, vilket måste tolkas som att det alltjämt föreligger krav på markering av operationsområde.